En mentalt ansträngande vecka och en likaså ansträngande lördag, gjorde att jag hade svårt att hålla huvudet ovanför vattenytan (julen är en jobbig tid, punkt.). Söndagen började då med det enda jag kan komma på som ger lite ”syre”. Ett nästan maniskt träningspass runt Kungsholmen, där jag på tom mage sprang varvet i 4:26 tempo. Ser man det ur träningsperspektiv är det ett högkvalitativt snabbdistanspass, men det kändes mest sjukt… maniskt … ?